Annonslänkar: Prostataval.se kan få ersättning om du köper via länkarna i artikeln. Det påverkar inte priset för dig och inte hur vi rangordnar produkterna.
TURP, transuretral resektion av prostata (ibland skrivet TUR-P), är en operation där läkaren för in ett smalt instrument genom urinröret och hyvlar bort en del av den förstorade prostatan. Syftet är att urinen ska få lättare att passera. Ingreppet används vid godartad prostataförstoring, så kallad benign prostatahyperplasi (BPH).
Operation blir aktuell först om du har besvär som inte minskar och det inte räcker med läkemedel. Många har en förstorad prostata utan att behöva operera: ungefär varannan man över 60 år har prostataförstoring, och fyra av fem över 80 år. Drygt hälften av dem som får godartad prostataförstoring har besvär på något sätt.
💡 Vår rekommendation
För de flesta som undrar vad TURP är och när man behöver operera prostatan är nästa steg att kontakta vårdcentralen.
Besvär som svag urinstråle eller täta toalettbesök kan ha flera orsaker, och läkaren behöver undersöka dig innan någon behandling kan bli aktuell. Undersökningen omfattar bland annat samtal, att läkaren känner på prostatan, ultraljud av urinblåsan samt urin- och blodprov. Du kan förbereda dig genom att skriva upp hur ofta du kissar, hur mycket och hur lång tid det tar, och genom att ta med en lista på läkemedel du använder. Är du osäker på var du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
📊 Översikt: Vad finns det för alternativ?
Det finns flera sätt att hantera godartad prostataförstoring, och vilket som passar bäst varierar. Beslutet fattas tillsammans med behandlande läkare. Tabellen ger en översikt över vad våra källor beskriver, inte en rekommendation om vad du bör välja.
| Åtgärd | Kort beskrivning | När den kan bli aktuell |
|---|---|---|
| Avvakta och följa besvären | Besvären kan minska av sig själva, även om prostatan inte blir mindre. Det vanligaste är att de är oförändrade under lång tid. | Behandling behövs bara om du har besvär. |
| Läkemedel | Två grupper: den ena hämmar tillväxten och krymper prostatan, den andra är muskelavslappnande runt urinröret. De kan kombineras eller tas var för sig. | Om besvären inte minskar. Läkaren avgör vilket som passar. |
| TURP | En del av prostatan hyvlas bort genom urinröret. | Om det inte räcker med läkemedel. |
| TUIP (transuretral incision i prostata) | Ett snitt läggs i bakre delen av prostatan så att den faller isär. | Vid liten eller måttlig förstoring. |
| Öppen operation | Ett snitt under naveln, där kirurgen tar bort de förstorade delarna. | Främst vid mycket stora prostatakörtlar. |
| Laserbehandling | Laser används i stället för traditionell kirurgi. Våra källor anger mindre blödning. | Bedöms av läkaren. |
| Värmebehandling | Mikrovågor eller vattenånga hettar upp prostatavävnaden så att prostatan blir mindre. | Bedöms av läkaren. |
| PAE (prostataartärembolisering) | Blodflödet till prostatan blockeras så att prostatan krymper. Utförs av en röntgenläkare. | För en del är det bättre än operation. |
| Kateter | En tunn slang som tömmer urinen ur blåsan. | När du inte kan kissa alls, i väntan på behandling eller precis efter behandling. |
🎯 När kan operation bli aktuellt?
Behandling behövs bara om du har besvär. En del upplever att tillvaron begränsas, till exempel av att hela tiden behöva ha nära till en toalett. Om besvären inte minskar kan du få behandling, och operation kan bli aktuell om det inte räcker med läkemedel.
Att under lång tid ha svårt att tömma urinblåsan kan i vissa fall leda till komplikationer. Det kan handla om upprepade urinvägsinfektioner, blåssten (kristaller i urinen som klumpar ihop sig) och överrinningsinkontinens, där urinen kommer i små skvättar när blåsan har töjts ut. Det kan också bli så svårt att kissa att det till slut inte går alls, något som kallas urinstämma.
Trycket i en full urinblåsa kan på lång sikt påverka njurarnas funktion, och blodkärlen på en förstorad prostata kan blöda, vilket märks när man kissar. Det är en av anledningarna till att besvär som inte minskar bör bedömas av vården.
📋 Vad du lär dig i den här guiden
- Vad prostatan är och varför den kan förstoras med åldern
- Hur TURP går till och vilka andra operationsmetoder som beskrivs
- Vilka tecken som innebär att du bör kontakta vården, och när det är bråttom
- Vilka undersökningar du kan räkna med innan en eventuell operation
- Hur du tar nästa steg och vilka frågor du kan ställa
🛡️ TURP förklarat — från grunden
🔍 Prostatan och godartad förstoring
Prostatan är en körtel som sitter alldeles under urinblåsan och omger urinröret. Den hjälper bland annat spermierna att ta sig fram. När du blir äldre växer prostatan och kan trycka mot urinröret så att det blir svårare att kissa. Det är oklart varför prostatan blir förstorad.
Prostatan kan börja växa i 30-årsåldern, men symtomen brukar inte märkas förrän vid 60. Vanliga besvär är svagare urinstråle, svårt att komma igång, att strålen avbryts, att det känns som att blåsan inte töms helt, att du behöver kissa oftare och att urin läcker när du plötsligt blir kissnödig. Vid godartad förstoring växer prostatans inre delar, medan prostatacancer oftast uppstår i de yttre delarna.
🩺 Så går en TURP till
TURP står för transuretral resektion av prostata. ”Transuretral” betyder att ingreppet görs genom urinröret och ”resektion” att en del av vävnaden tas bort. Ett smalt instrument förs in genom urinröret och läkaren hyvlar bort den del av prostatan som trycker på urinröret, ofta kallad prostatans tillväxtzon. Operationen kan också utföras med laser, vilket minskar risken för blödning.
I beskrivningar av samma typ av operation när den görs vid prostatacancer som klämmer ihop urinröret sitter en glödtråd i instrumentets spets, de avskurna bitarna sköljs ut och patienten får stanna på sjukhuset ett par dagar efteråt. Operationen görs då i narkos eller med ryggbedövning. Uppgifterna kommer från cancersammanhang, så fråga vården hur just ditt ingrepp går till.
🔍 Andra sätt att operera
Vid liten eller måttlig förstoring kan man i stället lägga ett snitt i bakre delen av prostatan (TUIP). Öppen kirurgi görs framför allt vid mycket stora körtlar. Då görs ett snitt under naveln, operationen tar ungefär en timme och de flesta får ryggbedövning och sövs.
Läkaren kan ibland i stället operera genom små hål i buken (laparoskopi), ibland med en operationsrobot. Den metoden används bara på vissa sjukhus. Operationer för att minska prostatan påverkar inte risken att få prostatacancer.
🩺 Vad är normalt — och när bör du söka vård?
| Situation/symtom | Brukar innebära | Rekommenderad åtgärd |
|---|---|---|
| Svagare urinstråle, svårt att komma igång eller behov av att kissa oftare | Vanligt vid godartad prostataförstoring, men kan ha andra orsaker som överaktiv blåsa, urinrörsförträngning, urinvägsinfektion eller neurologisk sjukdom. Ibland beror besvären på prostatacancer. | Kontakta vårdcentralen |
| Lindriga besvär som är oförändrade under lång tid | Det är vanligt att besvären minskar av sig själva eller är oförändrade. Behandling behövs bara om du har besvär. | Prata med vården om besvären begränsar din vardag |
| Känsla av att blåsan inte töms helt, upprepade urinvägsinfektioner | Kan hänga ihop med att blåsan aldrig riktigt töms | Kontakta vårdcentralen |
| Urinen kommer i små skvättar | Kan vara överrinningsinkontinens, när urinblåsan har töjts ut | Kontakta vårdcentralen |
| Mycket ont i magen och svårt att kissa | Kan vara urinstämma, när det inte går att kissa alls | Sök vård direkt |
| Blod i urinen | Ska alltid utredas av läkare, även om det bara har förekommit vid ett enda tillfälle | Sök vård direkt |
| Symtom som utvecklas snabbare än tidigare eller ett förhöjt PSA-värde | PSA-värdet kan vara förhöjt vid godartad prostataförstoring, urinvägsinfektion och prostatacancer. Symtom som beror på cancer brukar utvecklas snabbare än vid godartad förstoring. | Kontakta vårdcentralen |
Sök vård direkt — ring 1177 eller sök närmaste akutmottagning (ring 112 vid livshotande tillstånd) — om du inte alls kan kissa, har blod i urinen eller sperman, får feber tillsammans med smärta eller sveda vid urinering, eller har kraftig smärta i underlivet eller ihållande ryggsmärta.
Kontakta vårdcentralen om du har ihållande besvär som täta toalettbesök, svag urinstråle eller känsla av att inte tömma blåsan helt, om du är orolig för prostatacancer eller om du fått ett förhöjt PSA-värde. Ett enskilt värde eller symtom säger inte ensamt vad som ligger bakom — det är vården som bedömer.
Har du mycket ont i magen och svårt att kissa ska du genast kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om det är stängt söker du vård på en akutmottagning. Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få veta var du kan söka vård.
💰 Vad kostar ingreppet?
Vi anger inga siffror här, eftersom vad som blir aktuellt för dig beror på vilken behandling vården bedömer lämplig, hur länge du behöver vårdas och hur lång sjukskrivning du behöver. Fråga mottagningen eller vårdcentralen vad som gäller i din situation.
🎯 Så tar du nästa steg
- Skriv upp dina besvär. Anteckna hur ofta du kissar, hur mycket du kissar och hur lång tid det tar varje gång. Läkaren ber dig mäta detta och fylla i ett frågeformulär.
- Kontakta vårdcentralen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.
- Räkna med en grundlig undersökning. Läkaren frågar om dina besvär, din livsstil, andra sjukdomar och läkemedel. Läkaren känner på prostatan genom ändtarmen, undersöker urinblåsan med ultraljud för att se hur mycket urin som blir kvar efter att du kissat, och du lämnar urin- och blodprov. Blodprovet kan visa ditt PSA-värde och hur njurarna fungerar.
- Ta med en lista på läkemedel du använder. Läkaren frågar om detta, och du ska aldrig ändra din medicinering på egen hand. Prata med läkare eller apotekare.
- Förbered dig på fler undersökningar hos urolog. Hittar läkaren tecken på sjukdom i prostatan får du träffa en urolog, en läkare som är specialist på njurar, urinvägar och det manliga könsorganet. Urologen kan bland annat göra urinflödesmätning, ultraljud av prostatan och cystoskopi (en smal slang med en liten kamera förs in i urinröret). Ibland behövs magnetkamera, cystometri (mätning av blåsans tryck och funktion) eller DT-urografi för att undersöka njurarna.
- Diskutera alternativen och ställ frågor. Du har rätt att vara delaktig i din vård. Vårdpersonalen ska se till att du förstår vilka alternativ som finns och vad de innebär, och du kan be att få informationen nedskriven.
- Fråga om förberedelser och uppföljning. Inför en eventuell operation rekommenderas att du undviker att röka och dricka alkohol en tid före och efter, för att minska risken för komplikationer och återhämta dig fortare. Fråga också hur kateter och sjukskrivning ser ut för just ditt ingrepp.
❓ Vanliga frågor
❓ Vad står TURP för?
TURP står för transuretral resektion av prostata. Ordet transuretral betyder att ingreppet görs genom urinröret, och resektion betyder att en del av vävnaden tas bort. I dagligt tal kallas ingreppet ofta prostatahyvling. Skrivsättet TUR-P förekommer också, och det är samma operation.
❓ Vad är skillnaden mellan TURP och TUIP?
Vid TURP hyvlas en del av prostatans tillväxtzon bort. Vid TUIP, transuretral incision i prostata, läggs i stället ett snitt i bakre delen av prostatan så att den faller isär. Våra källor beskriver TUIP som ett alternativ vid liten eller måttlig förstoring. Vilken metod som passar bäst avgörs av läkaren utifrån din situation.
❓ När behöver man operera prostatan?
Behandling behövs bara om du har besvär, och operation kan bli aktuell om det inte räcker med läkemedel. Öppen kirurgi beskrivs framför allt vid mycket stora prostatakörtlar. Det är läkaren som bedömer om och när en operation är aktuell, efter undersökning och samtal med dig.
❓ Kan besvären gå över av sig själva?
Ja, det är vanligt att besvären minskar av sig själva, även om prostatan inte minskar i storlek. Ibland kan besvären komma tillbaka, och det allra vanligaste är att de är oförändrade under lång tid. Därför behandlas godartad prostataförstoring bara om du har besvär som inte minskar.
❓ Vilka undersökningar görs innan en eventuell operation?
Du berättar om dina besvär, läkaren känner på prostatan genom ändtarmen och urinblåsan undersöks med ultraljud. Du lämnar urinprov för att se om du har en urinvägsinfektion och blodprov som kan visa PSA-värde och njurfunktion. Hos urologen kan det tillkomma urinflödesmätning, ultraljud av prostatan, cystoskopi, magnetkamera, cystometri och undersökning av njurarna.
❓ Hur skiljer sig laserbehandling från traditionell kirurgi?
Laser används i stället för traditionell kirurgi, och TURP kan också utföras med laser. Våra källor anger att det ger mindre blödning, och en tillverkare av kateterprodukter uppger även kortare vårdtid. Fråga vården vilka metoder som erbjuds där du söker vård.
❓ Finns det alternativ till operation?
Ja. Förutom att avvakta beskrivs läkemedel, värmebehandling med mikrovågor eller vattenånga, PAE och kateter i urinblåsan. Det finns två typer av läkemedel som kan kombineras eller tas var för sig, och det finns även läkemedel för den som både har godartad prostataförstoring och svårt att få eller behålla ståndet. Ändra aldrig medicinering på egen hand utan prata med läkare eller apotekare.
❓ Påverkar TURP erektionsförmågan?
I beskrivningen av TUR-P anges att det är ovanligt att förmågan att få och behålla ståndet försämras efter operationen. Operation där hela prostatan tas bort vid prostatacancer är ett annat ingrepp, och där beskrivs försämrad erektionsförmåga som en vanlig följd. Prata med läkaren om dina frågor inför en operation.
❓ Påverkar operationen risken att få prostatacancer?
Nej. En operation för att minska prostatan påverkar inte risken att få prostatacancer. Godartad prostataförstoring ökar inte heller risken för prostatacancer, men samma person kan ha båda samtidigt. PSA-värdet kan vara förhöjt vid både godartad förstoring och cancer, så ett förhöjt värde bedöms alltid av vården.
❓ Hur lång tid tar återhämtningen?
Återhämtningen varierar med metod. Vid öppen operation med snitt under naveln sitter kateter kvar i upp till sju till tio dagar, de flesta stannar på sjukhus två till tre dagar och sjukskrivning på två till fyra veckor är vanlig, längre vid tunga lyft. Efter mikrovågsbehandling har du kateter i ungefär tre veckor, ibland längre, medan kateter sällan behövs efter ångbehandling. Fråga vården vad som gäller för ditt ingrepp.
❓ Varför kan man behöva kateter?
När du inte kan kissa alls behöver urinen tömmas ut genom en kateter, i väntan på behandling eller precis efter behandling. Det finns olika typer, och det är vanligt med en kateter som du kan sköta själv. En tillverkare av tappningskatetrar uppger att regelbunden tömning med kateter kan vara ett alternativ vid väntan på operation eller på effekt av läkemedel. Det är läkaren som avgör om det är aktuellt för dig.
❓ Kan man ha både godartad prostataförstoring och prostatacancer?
Ja, samma person kan ha båda samtidigt, eftersom de är två olika sjukdomar. Symtomen kan likna varandra, men symtom som beror på cancer brukar utvecklas snabbare. TURP kan även göras när en prostatacancer klämmer ihop urinröret så att det blir svårt att kissa. Därför är det viktigt att besvär med urinvägarna undersöks av läkare.
🏆 Sammanfattning
TURP är en operation där en del av den förstorade prostatan hyvlas bort genom urinröret. Den är en av flera metoder vid godartad prostataförstoring, tillsammans med bland annat läkemedel, laser, värmebehandling, PAE och öppen kirurgi.
- Behandling behövs bara om du har besvär, och många besvär minskar av sig själva eller är oförändrade under lång tid.
- Operation kan bli aktuell om besvären inte minskar och läkemedel inte räcker.
- Vilken metod som passar bäst avgörs av läkaren efter undersökning, ibland hos urolog.
- Operation för att minska prostatan påverkar inte risken att få prostatacancer.
- Återhämtning och kostnad varierar med metod och situation, så fråga vården vad som gäller för dig.
- Kontakta vårdcentralen om du har ihållande besvär, och sök vård direkt vid de tecken som beskrivs under ”Vad är normalt — och när bör du söka vård?”.
Informationen på Prostataval.se är allmän och ersätter inte rådgivning, diagnos eller behandling från läkare eller annan vårdpersonal. Kontakta vården vid symtom eller oro. Priser, innehåll och villkor ändras löpande – verifiera alltid aktuell information hos tillverkaren eller säljaren innan köp.
Om skribenten
